Ännu inga medaljer för de svenska herrarna i Whistler Creekside, men förhoppningsvis kan någon ur kvartetten Mattias Hargin, André Myhrer, Axel Bäck eller Jens Byggmark ändra på det.

Gör de det är det bra, gör de inte det är det ingen som blir förvånad eller upprörd.

Annat då med Österrike.

Den stora alpina nationen Österrike har nämligen inte heller tagit en enda medalj på herrsidan i detta OS. Och det både förvånar och upprör hemma i Österrike.

Skulle Österrike missa medalj även i dag är det första gången i den alpina olympiska historien som det inte blir några medaljer till de österrikiska herrarna.

Fast nu borde den väl ändå komma? De ställer i alla fall upp med ett starkt lag:

* Reinfried Herbst: fem pallplatser – varav fyra segrar – i vinter.

* Manfred Pranger: två tredjeplatser i vinter. Regerande världsmästare.

* Benjamin Raich: ingen pallplats i vinter (men fyra fjärdeplatser). Regerande olympisk mästare.

* Marcel Hirscher: två andraplatser i vinter.

Någon av dem nåste lyckas. Annars lär det bli utrensning i tränarleden.

Det blir det nog förresten ändå. Kraven är tuffa i Österrike. Efter förra säsongen fick över 30 tränare lämna sina uppdrag, eftersom inte resultaten var tillräckliga.

De tyska damerna har tagit tre alpina guld på detta OS. Deras tränare är österrikare. Han heter Mathias Berthold. Ett tips är att man vill ha hem honom igen…

 Axel Bäck, Markus Larsson, Jens Byggmark och Anton Lahdenperä slåss om de två platser som är kvar. Bäck borde väl ta en plats, Byggmark knappast. Kanske är det Anton som kniper sista platsen?

 Efter ett intensivt slalomprogram under januari månad ska laget nu tas ut.

 Och det i en slalombacke där såväl Ingemar Stenmark, som Jonas Nilsson och Thomas Fogdö stått som segrare. Däremot inte Stig. Han blev tvåa här 1983.

 Myhrer har också varit tvåa här. För fem år sedan. Efter Georgio Rocca, italienaren som slutade mitt under den här säsongen.

 André Myhrer är också den ende i slalomgänget som varit på pallen den här säsongen. Tvåa i Wengen efter Kostelic. Känns som Myhrer ändå är den hetaste svenske medaljkandidaten i av slalomherrarna i Whistler.

 Fler länder har tuffa uttagningar nu. Ta österrikarna. Fem man i första startgrupp. Ett starkt slalomlag i OS skulle kunna vara Herbst, Raich, Hirscher och Pranger. Ingen plats i så fall för dubble världsmästaren Mario Matt!

 För Tyskland är det inte samma problem. Tänker på det när jag ser Felix Neureuther i frukostmatsalen (vi bor på samma hotell som Tyskland, Schweiz, Norge och Nya Zeeland). Tyskland är tunna på herrsidan. Blir väl bara Felix i slalom.

 Han var snabbast i Kitzbühel förra söndagen. Tog sin första seger. I dag på morgonen är han inte lika snabb. Klockan är tio över sju och de flesta har redan gett sig iväg till tävlingsbacken.

 - Han har varit sen varje morgon, muttrar Stig. Som inte imponeras av folk som är sent ute.

 När det i dag ska köras storslalom i Kranjska Gora har amerikanen Ted Ligety chansen att göra något som ingen annan gjort förut, nämligen att vinna fyra raka storslalom i Kranjska.

 Så han verkar ju trivas här.

 I går vann han sin tredje raka. Innan han inledde sin svit hade Benjamin Raich också vunnit här tre gånger i rad. På åttiotalet gjorde schweizaren Joel Gaspoz samma sak.

 Killar som tydligen backen i Kranjska passar perfekt.

 Dessutom har flera åkare vunnit här två gånger. Bode Miller, Christian Mayer, Alberto Tomba – och Fredrik Nyberg. De trivdes tydligen också här.

 Fredriks andra vinst, i december 2001, är fortfarande den senaste svenska segern i herrstorslalom. Över åtta år sen!

 Ingemar Stenmark vann ”bara” en storslalom här – eller ”veleslalom” som det heter på slovenska. Det var strax för jul 1978 och under den tid då Kranjska Gora, av såväl åkarna själva, som medföljande medierepresentanter, kallades för ”Dieseldorf”.

 Allt syftande på den speciella lukt som på den tiden låg över byn uppe i nordvästra hörnet av dåvarande Jugoslavien.

 När vi lämnar presscentret, jag och Stig, pekar Stig ut stället han bodde första gången han var här. Det var hösten 1972 och Stig hade nyss fyllt 16. Det var då han träffade Bojan Krizaj för första gången.

 Bojan. En åkare som också gillade backen i Kranjska Gora. Vann en världscupslalom 1982. Året efter var Stig på pallen. Enda gången i Kranjska Gora.

 Tvåa i slalom – som på slovenska också heter slalom – efter österrikaren Franz Gruber.

 Det var förresten den 30 jan 1983. 27 år sedan alltså. Exakt på dagen. Det ska till en siffer- och datumdåre som jag för att upptäcka det…

-Grymt nöjd! Kort och koncist från Larsson.

 Åt vinnaren Benjamin Raich var det inte mycket att göra idag.  Slalomåket var totalt top notch och segern odisskutabel.